Julkalendern 2013 – Lucka 1

1december

Välkomna skall ni vara till årets julkalender här på Nilmas Bokhylla! Om ni har några funderingar kan ni kika här eller skicka en kommentar/mail till nilmasbokhylla@gmail.com. Första luckan sponsras av X Publishing och mig själv och innehåller två exemplar av boken ”Låt vargarna komma” av Carol Rifka Brunt. Det blir alltså två vinnare denna härliga söndag!

latvargarnakomma_slutversion_framsida_highBeskrivning av boken från förlagets hemsida:
NEW YORK, 1987.

Det finns bara en enda person i hela världen som förstår fjortonåriga June Elbus, och det är hennes morbror, den erkände konstnären Finn Weiss. När Finn som en av alldeles för många och alldeles för unga män dör i den fruktade sjukdomen aids, blir June helt ensam i världen. Hennes föräldrar arbetar oavbrutet och storasyster Greta har glidit längre och längre bort. Men snart blir June kontaktad av Toby, den mystiske främlingen från begravningen, han som mamma kallar Finns ”specielle vän” men vägrar säga något mer om. Mellan June och Toby växer en oväntad och omvälvande vänskap fram, och hemligheter avslöjas som får June att tvivla på allt hon dittills har sett som sanning.

Tävlingsregler
– Vad är viktigast för dig när det kommer till julen? Berätta och motivera! Glöm ej att ange en giltig e-postadress.

Tävlingen avslutas ikväll 23.59

TÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD! GRATTIS JESSICA OCH NINA!

Författarintervju: Carol Rifka Brunt

Det är dags för en ny författarintervju och denna gång har jag intervjuat Carol Rifka Brunt, författare av Låt vargarna komma som nyligen släpptes av X Publishing här i Sverige.

Credit: Rose Cook
Credit: Rose Cook

So, your debut Tell The Wolves I’m Home has finally gotten to Sweden. What can you tell us about it?
Tell the Wolves I’m Home is set in 1987 in New York and tells the story of 14-year-old June Elbus. June’s best and closest friend is her uncle, the artist Finn Weiss. Very early on in the book, Finn dies of AIDS. June is heartbroken and so when she is contacted by a man claiming to miss Finn as much as she does, she is intrigued. She soon finds herself embroiled in a secret friendship with this man, which forces her to face things about her uncle and herself. I suppose it’s a coming-of-age story, but I always saw it as a book about love of all kinds.

What or who inspired you to write the book?
– I can’t say that there was a specific inspiration. I was working on short stories when the image of a dying uncle painting a final portrait of his niece came into my mind. It was very random. I could picture the apartment very clearly and I felt that the situation was tense. That image kept returning to me and I kept trying to find a way in to write the story, but it never quite worked. Then, one day, June’s voice was there and I found the way in.
– I also had an exchange teacher for English when I was 13. He came from London to teach us for a year. Shortly after he left we heard that he’d died. He was only in his 30s, so this came as a real shock. A few weeks later word got around that he’d had AIDS. This was our first real brush with the disease and I think that really stayed with me all these years. Kind of a subconscious inspiration. My physical descriptions of Toby are so similar to what the teacher looked like, yet it still took me over a year to make the connection.

What are you up to at the moment?
– I’m just back from a book tour of the US and now I’m buckling down to work on a new novel.

latvargarnakomma_slutversion_framsida_highWhat kind of feedback for Tell The Wolves I’m Home have you gotten?
– I’ve had such an amazing response from readers. It’s surprised me in the most touching way. I’ve had readers open up and share their own stories of losing friends and lovers to AIDS in the 80s. I’ve had letters from teens who tell me they had no idea that AIDS used to be such a frightening and confusing illness. I’ve heard from women who connected with the story of the two sisters in a powerful and personal way. To be honest, all the feedback I’ve had has been amazingly positive. People seem to really connect with June and her story, which has made me very happy..

Last but not least, what are you going to read in the fall?
– I tend to read very little for pleasure, and certainly less fiction, once I start working on a new project. I‘ve got a few research books on my nightstand and also Jane Hirshfield’s poetry collection Come, Thief.

Låt vargarna komma

Då var det fredag eftermiddag igen och jag tänkte att vi skulle kicka igång helgen med en ny recension. För min del är det ledig helg som gäller och jag hoppas ni alla får en mysig helg!

latvargarnakomma_slutversion_framsida_high

Titel: Låt vargarna komma
Författare: Carol Rifka Brunt
Utgivningsår: 2013
Förlag: X Publishing
Finns hos: Adlibris | Bokia | Bokus | CDON

Tack till X Publishing för recensionsexemplaret!

Utläst: 12 oktober 2013

Beskrivning från förlaget:
Det finns bara en enda person i hela världen som förstår fjortonåriga June Elbus, och det är hennes morbror, den erkände konstnären Finn Weiss. När Finn som en av alldeles för många och alldeles
för unga män dör i den fruktade sjukdomen aids, blir June helt ensam i världen. Hennes föräldrar arbetar oavbrutet och storasyster Greta har glidit längre och längre bort. Men snart blir June kontaktad av Toby, den mystiske främlingen från begravningen, han som mamma kallar Finns ”specielle vän” men vägrar säga något mer om. Mellan June och Toby växer en oväntad och omvälvande vänskap fram, och hemligheter avslöjas som får June att tvivla på allt hon
dittills har sett som sanning.

Omdöme:
Det har varit så att ett par utländska titlar blivit väldigt omtalade och hypade och sedan har de blivit översatta till svenska. Den här boken är en sådan bok, precis som t.ex The Fault in Our Stars och Jellicoe Road, och jag hade givetvis väldigt höga förväntningar efter allt jag hade läst om den. Tyvärr levde den inte upp till dem och jag ska försöka förklara varför.

Jag gråter inte till böcker, har aldrig gjort. Jag antar att den här har det lite som mål med tanke på handling och karaktärer och visst, det är en sorglig berättelse men samtidigt är den ganska mysig och relationen mellan June och Toby är intressant. Att den tar upp AIDS och hur folk såg på denna sjukdom på 80-talet tycker jag också är intressant.Världen utvecklas! Det räcker dock inte med att en bok är intressant – i alla fall inte för ett toppbetyg – och därför blev jag något besviken. Jag hade hoppats att den här boken skulle ha något mer, något som grep tag men tyvärr inte.

Jag vet dock att många verkligen älskar den här boken så bli inte alltför negativt inställda på grund av min recension. Ge den en ärlig chans!

Mitt betyg: 3/5

En smakebit på søndag: Låt vargarna komma

smakebit

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Just nu läser jag bland annat ”Låt vargarna komma” av Carol Rifka Brunt och här kommer min smakbit;

Handling:
New York, 1987. Det finns bara en enda person i hela världen som förstår fjortonåriga June Elbus, och det är hennes morbror, den erkände konstnären Finn Weiss. När Finn som en av alldeles för många och alldeles för unga män dör i den fruktade sjukdomen aids, blir June helt ensam i världen. Hennes föräldrar har fullt upp på jobbet och storasyster Greta har glidit längre och längre bort. Men snart blir June kontaktad av Toby, den mystiske främlingen från begravningen, han som mamma kallar Finns ”specielle vän”, men vägrar säga något mer om. Mellan June och Toby växer en oväntad och omvälvande vänskap fram, och hemligheter avslöjas som får June att tvivla på allt hon dittills sett som sanning.

latvargarnakomma_slutversion_framsida_high

På vägen hem frågade jag Greta om hon trodde att man kunde få aids genom håret. Hon ryckte på axlarna, sedan vände hon sig bort och såg ut genom rutan under resten av bilfärden.
Jag tvättade håret med schampo tre gånger den kvällen. Sedan virade jag in mig i handdukar och kröp ner under täcket och försökte sova. Det enda jag kunde tänka på om och om igen var Finn. Jag tänkte på hans lätta kyss. Jag tänkte på att för en kort sekund, precis när han böjt sig mot mig, försvann aids och Greta och mamma från rummet. Det var bara Finn och jag i den där minimala skärvan av ett ögonblick, och innan jag kunde hejda mig tänkte jag på hur det skulle kännas om han faktiskt kysste mig på munnen. Jag vet hur sjukt det låter, hur vidrigt, men jag vill säga sanningen, och sanningen är att jag låg i sängen den kvällen och fantiserade om Finns kyss. s.14-15